15 mars 2011

Resan till Kuala Lumpur

Jag har hållit på att förbereda denna träff under de senaste sex månaderna och nu äntligen skall det bli dags att se resultatet av allt arbete som jag och alla andra fantastiska Sweor lagt ner.

Jag ägnade hela söndagen åt att trycka ner mina stackars saker i en allt för liten resväska. Mina packningar inför en resa är alltid lika traumatiska. Jag gillar inte att packa! Jag ägnar flera timmar åt att plocka saker fram och tillbaka medan jag skriker och gapar om hur orättvist det är att man inte kan ta oändligt med saker med sig på sina resor. Visst kan man, men sedan skall väskorna släpas jorden runt och hur kul är det? Till slut får jag ner allt i väskan och inser att jag är sen till flyget. Då har jag inte hunnit sortera ut alla papper som skall med, inte packat necessären och vem har hunnit duscha en kaotisk dag som denna. Slänger ner så mycket jag kan få plats med i nissen och sedan snabbt ner på kontoret och slänger alla papper i väskan, in i duschen för en ”manlig” dusch på två minuter. Jag fattar inte men min kroppsyta måste vara dubbelt så stor som min äldste sons, med tanke på antal minuter som skiljer vårt duschande åt.

På LAX i Los Angeles möter jag min reskompis Agneta Nilsson som ler glatt åt mig men sin lilla carry–on som hon av någon konstig anledning lyckats att få ner allt hon behöver i. Ytterliggare två L.A.-Sweor möter mig men de stackarna står på hold för tredje dagen och kommer tyvärr inte med oss idag heller. Jag och Agneta träffar avdelningsordföranden för SWEA Las Vegas, Marita Kingman, vid gaten. Vi tar ett djupt andetag och kliver på det 15,5 timmar långa flyget mellan Los Angeles och Hong Kong. Två filmer, en mängd datorarbete och en massa trevligt prat senare landar vi trötta bara för att fortsätta nästa flight vidare till Kuala Lumpur (fyra timmar). Jag var då så otroligt trött att jag tänkte sova på planet men jag satte mig jämte en en fantastiskt trevlig malaysisk homosexuell man och vi fann verkligen varandra.
Efter fyra timmars oavbrutet prat vet jag nu allt om hans partner, arbete, familj, relationer, moraliska värderingar och livets allvar. Faktiskt så byter man inte ut en så trevlig upplevelse mot fyra timmars sömn även om det kryper i hela kroppen. Nu är jag äntligen framme efter sammanlagt 24 timmars resande totalt. Inget rekord i dessa SWEA-sammanhang men den vetskapen tar tyvärr inte bort något av min egen trötthet.

Väskan sitter kvar i Kuala Lumpur medan jag sitter jag på mitt hotellrum, trött i mina ofräscha joggingbyxor. Monica Haglund, regionordförande i VEMA (Västra Europa) irrar runt mig i hotellrummet lika fräsch som jag efter en raggardusch. Strax skall vi fräschingar som finns här ut och ta en bit mat. Sedan störtar vi alla trötta i säng så får vi se hur snygga vi är i morgon bitti då det är dags för den internationella styrelsens förmöte.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar